Brungrå Portobellosås

Här ovan ligger kycklinglårfiléer i stekpannan och samsas med vitlök, mangold och morot i slantform.. Det är enkelt, inte dyrt, nyttigt och gott.. Kycklingen är svensk, liksom moroten, men jag är rädd att mangolden hade sitt ursprung i Tyskland..

Lammsteken från Nya Zeeland har glatt mig både igår och idag, och kommer att utgöra min lunch imorgon. Det känns bra och lyxigt, trots att det är vår.. Min kära sambo tillagade den med mycket vitlök och gjorde en himmelsk rotfruktsrostning till det.. Rödbetor, potatis, lök och morötter..

Till detta passade det bra med portobellosåsen jag slabbade ihop i förra veckan till hjortfärsbiffar: Portobello fick smörfräsas med schalottenlök, sjudas i buljong, stavmixas och blandas med vispad grädde och kinesisk soya.. Den blev lite gråaktig, men smakade väldigt bra till köttet.

Tänkte uppväga det syndiga i att avnjuta långväga lamm genom att pröva något riktigt lokalt och viltväxande i form av nässlor någon dag snart. Problemet är bara att hitta nässlor i stan, för om jag tar bilen ut till Bokskogen, har jag nog släppt ut mer koldioxid än en Nyzeeländsk lammstek på en båt..

Nu släpper jag lammet, och tackar för anonymt fördömande. (En läsare - vad kul) Jag försvarar mig genom att påpeka att jag åtminstone reflekterade över mitt agerande.

I Påsk har det fyndats på loppis, och lönen känns avlägsen. Det är nog läge för lite tips på billig mat framöver, samt naturligtvis lite bilder på mina fina fynd..