Farsan på kvarterskrog

Under pågående Malmöfestival, medan Bong bestämde vilka som skulle göra storvinsten och vilka som skulle gå back, valde jag att gå förbi de sedvanliga friterade-degklumparna-till-överpris och lite-sämre-thaimat-än-på-restaurangerna-men-till-överpris..

Istället gick jag och käkade och drack (till överpris) på kvarterskrogen Tröls Jins kru vid Karlskronaplan.
Atmosfären är som sig bör lite sunkhak, med skönt kaxig attityd från serveringspersonalen och en och annan lindrigt nykter gäst i de mörka träsofforna.
Menyn innehåller de klassiska rätterna. Wienerschnitzel, husets burgare, något med kycklingfilé till tjejerna, något vegetariskt som en eftergift till kvarteren man huserar i, och en rejäl plankstek till grabbarna. Eftersom det var just med grabbarna jag var ute, så blev det en planka.
En rejäl, perfekt tillagad, mör köttbit med duchesse gjord på riktig potatis, fräscha tillbehör och en fin bea som smakade färsk äggula. Nästan för bra för att kosta 129 spänn..

Fem A4-sidor olika sorters udda flasköl, sorterade efter ursprungsland, var också en intressant del av menyn. Dessvärre tog det ett antal (3) försök innan vi hittade någon sort som faktiskt fanns i lager. En varning är på plats, då det inte står några priser på ölen i menyn. Detta resulterade nämligen i att jag tog en Nøgnes Indian Pale Ale. Förvisso ett riktigt gott norskt öl, men en 50 cl-flaska kostade 105 kronor. Antar att jag hade gått miste om det om de hade haft priserna med i menyn, så det är väl på gott och ont. Jag är lite glad ändå att jag inte drack tre såna..

Slutbetyget blir således med beröm godkänt. Om man är sugen på en klassisk planka med gott öl till, måste jag verkligen rekommendera krogen med det lite skumma namnet.

Äta ute

Här bjussar jag på ett lite längre inlägg efter en tids bloggtystnad. Jag skyller på att jag varit ute..

Nu svämmar medierna över av grilltips och alla försöker övertrumfa varann i konsten att publicera ändlöst med recept innehållande sparris och rabarber (kanske inte i samma rätt... måste nog pröva det någon gång). 

Jag grillade sparrisen i tre minuter efter att ha brutit av stubben, saltat, pepprat och oljat lätt.. Rabarberna kokte jag bara med socker och åt med grädde. Svårare än så tänker jag just nu inte försöka göra det för mig.. Som den icke-anhängare jag är av halvfärdiga grejer, måste jag nog ändå rekommendera färdigmarinerad lammstek när det drar ihop sig till grillning. Örter och vitlök rakt upp och ner i en plastförpackning. Funkar för mig, och oftast har man ju ändå fullt upp med att vara just ute på dagen när man vill grilla på kvällen..

Man kan också njuta försommarens värme på stadens uteserveringar. En trevlig sådan finner man på Debaser i Folkets Park. Där uppger man sitt mobilnummer, tar en öl i baren och väntar på att bli uppringd då ett bord blir ledigt. Sedan äter man med fördel en chiliburgare, eller quesadillas. Prisvärda rätter utan krusiduller med rapp service och i ett behagligt vimmel mittemellan Möllan och Lilla Torg. Hippa unga diskplockare står också gärna och spelar det fetaste elektriska just nu blandat med det pinsammaste de hittat i föräldrarnas skivsamling. Rekommenderas varmt. 

Ett annan mysig uteservering finner man i Lejonetpassagen mellan Stortorget och Kalendegatan. Där huserar nämligen Paddy's om somrarna. Fredagshänget här känns mer som tjejgänget eller grabbgänget på after work. Musiken är lite mer klassisk 70-80-talsdisko och menyn bjussar på en annan typ av klassiker. Ceasarsallad och Ryggbiff med Café de Paris och pommes. I de immande jätteglasen skummar Hoegaarden. Problemet här är att ryggbiffen kostar 175 spänn, och kommer in så kall att inget händer med kryddsmöret när jag lägger det ovanpå. Servicen är bra, så det tar inte lång tid att få problemet åtgärdat. Den varma ryggbiffen är okej, men inte mer. Det smakar lite svagt surt på ett sätt som jag inte tycker att en så pass dyr köttbit ska göra. Än mindre anser jag att det passar sig med den ganska sega sena som löper rakt genom biffen. Jag kommer nog att dricka fler öl på deras uteservering i sommar, men då har jag redan ätit någon annanstans.

Vissa söndagar är pappa lite trött. Då händer det att han smyger ner på Café Selma på Föreningsgatan för en flottig specialbaguette med bacon, ägg och en massa andra pålägg. Kort och gott bakismacka, serverad av någon av de turkiska tvillingarna och med klassiskt bryggkaffe till. Ibland händer det dock att man vill vara lite mer fancy, och prova någon brunchbuffé. Idag blev det brunchen på nyligen pimpade och ägarbytta Element. De har så här års en fantastisk uteservering under de höga trädens gröna blad på Kungsgatan. De har också vackra mackor för ungefär en femtiolapp. Misstaget var att prova brunchbuffén. För hutlösa 120 spänn får man stå och trängas i ett hörn och titta på tomma fat där det om man har tur ligger lite skinkbitar, någon förtorkad skivad tomat och trista bullar skurna på mitten så att de liknar brödskalkar. Om man väntar tillräckligt länge kanske det kommer ut lite mer äggröra. Jag vet inte, för jag orkade inte stå där så länge. Mitt tålamod använde jag istället till att själv göra våfflor. Något man skulle kunna tycka att någon annan kunde göra när man nu betalar så omotiverat mycket för en medioker brunch.

Läs även andra bloggares åsikter om uteserveringar, sparris, rabarber, malmö, debaser, paddys, element

Pappa Brun hos Tant Brun

I helgen var det äntligen dags att prova en meny på Mrs. Brown vid Davidshall. Man har ju gått och funderat ett tag, men det känns inte som en helt barnvänlig restaurang. I lördags hade vi emellertid barnvakt.

Först fick vi in en korg med det perfekta surdegsbrödet, och ett sött, nästan sliskigt vin, som vi inte riktigt förstod oss på. När den gräddiga anklevermoussen gjorde entré klarnade det något. Vinets riktiga smak framträdde, och sötman föll på plats i smakregistret. Intressant, imponerande och väldigt gott.

Huvudrätten ackompanjerades av ett vitt Riojavin och bestod av några perfekta bitar fisk, en "hummerbulle", samt en lätthalstrad pilgrimsmussla. Det hela låg i en hummerfond med plättar av kålrotspuré, och toppades med ett blad ramslök..

Desserten bestod av tre variationer på rabarber. En rabarberpaj med vaniljglass, en pannacotta med rabarbersorbet, och ett glas rabarbersoppa. Perfekt sött österrikiskt vin till detta, och upplevelsen var total.

En snabb espresso i lobbyn hanns med på vägen till Jeriko, där det för var en digital klubb med elektrisk musik. På scen stod Hässleholmstjejen Sophie Rimheden. Personligen tyckte jag att kvällens bar-DJ var intressantare där han stod och matade svängig vinyl som ingen hört förut..

Framåt ettsnåret var vi helt färdiga, och valde att lämna plats åt de yngre förmågor som stod och trängdes i malmönatten.

Läs även andra bloggares åsikter om Mrs. Brown, Malmö, Jeriko, mat

Bra Indiskt i Malmö

Efter en promenad i solskenet igår, besökte vi Restaurang Agra Indian vid Fisketorget. Det var inte första gången. Stället känns ganska take-away-sunkigt och billigt. Servicen är sådär, men de har skippat plastbesticken iallafall. Menyerna är krångliga och felstavade men priserna är generellt  låga och maten alldeles himmelsk!

Vi åt Aloo karai (magiskt tillagad potatis, lök och paprika), Palak paneer (mjukt smörig spenat med grillad ost), samt två enkla förrätter bestående av friterade knyten (samosa och blomkål).. Till detta drack vi perfekt mango lassi. Hela kalaset gick på 220 kronor. Med tanke på den enormt vällagade maten och de generöst tilltagna portionerna är detta oerhört prisvärt, även ur ett avhämtningsperspektiv. 

Det finns en del hyggliga indiska restauranger kring Möllan. Indian Express har en lite trevligare lokal och bättre service, och Curry Hut mittemot är lite dyrare, men när det gäller maten i relation till priset är det svårt att tävla med Agra.. Testa det!

Läs även andra bloggares åsikter om indisk mat, malmö, möllan, resturanger